#denlevande

Kommer ni ihåg filmen Matrix? En datorhackare som får lära sig om den verkliga världen vi lever i… Tänk er nu en snarlik koncept där alla vet vilken värld de lever i. Alla är uppkopplade till det sociala nätverket socio där allting sker. Sade jag ”alla”? Självklart finns det rebeller och annat folk som inte får ingå i den sociala nätverksbaserade gemenskap, de andra som lever i utanförskap, i slummen. Enligt ”den levande” är människornas antal exakt tre miljarder, siffran ändras varken uppåt eller nedåt. Alla är inkodade, det finns ingen död, utan en paus, och sen finns det en Zero som precis som namnet anger, en människa utan kod.

”Den levande” av Anna Starobinets är en lysande dystopi om en fallen och hård kontrollerad värld och ett socialt nätverk som människorna är uppkopplade till, hela tiden. The bigbrother is watching you. Boken framställs som en Facebook-dystopi men det tycker inte jag. Jag får mer en Matrix-känsla av boken än Facebook (de gröna koderna som faller i svarta skärmar…) vilket jag älskar. Om boken skulle filmateras, OM den skulle göras det? Ja, då sitter jag bänkad framför bioduken utan tilltugg. Absolut tystnad tack!

#spådom #nattenscirkus #underjordiskatimmar

#Spådom

Fram tills jag såg Spådom recenseras i SVT Gomorron hade jag aldrig hört talas om Magnus Dahlström. Efter 15 år i tystnad så har han äntligen skrivit den-stora-boken! Den ska jag läsa, tyckte jag men som med en hård karamell som bör sugas länge, länge för att ätas, likaså väntade jag med denna bok. Strax efter jul satte jag igång; med en stor kopp kaffe på bordet bredvid började jag vända blad. Ett efter ett så var del 1 klart. Jaha, då är det dags för del 2. Kanske blir det bättre. Nej, inte blev det bättre. Missförstå mig inte nu, boken är bra, handligen och språket, det är som ett fint tyll som har lagts på den svarta avgrunden som på intet sätt får komma fram. Men mellan raderna går det att läsa, djupet mina vänner, djupet. Jag rekommenderar alla att läsa den men för stunden så passade den inte mig. Synd, för jag vill gärna läsa ut den och se och förstå vad som händer de tre jagen men inför risken att vara likgiltig (handlingen nuddade inte mitt hjärta) lade jag undan den. Spådom ska läsas men inte nu av mig. Lite senare, lite senare.

#Nattenscirkus

Vill du läsa om magi, cirkus och kärlek, då ska du slå till med denna bok! Nattens cirkus av Erin Morgenstern flyttade mig från min vardagsrealism till en magisk cirkus som med sina stora konster trollband mig vid den stora entrén! Åh vad jag suktade att läsa om skickligheterna hos de stora cirkusartisterna. Hur de kunde förföra sina skådare (och mig som läsare…). Självklart finns det kärlek, kärlek mellan två rivaler, ska de erkänna den stora kärleken eller ej, men nja det var inte så intressant för mig. Jag vill endast förflyttas till magin och helst vara med om den. Kärlek är fint men det tilltalar inte mig.

#Underjordiskatimmar

Pang! så tog melankolin sitt hårda tag om mitt sinne! Att det ska vara så känslomässigt omkullkastande att läsa en del böcker. Ja, det finns böcker och det finns b-ö-c-k-e-r. Jag må just nu befinna mig i ett tillstånd som gärna läser böcker om kvinnor, dysterhet, depression, stolthet, svårmod, hjältemod, ensamhet… Stopp! Läs boken omgående. Underjordiska timmar av Delphine de Vigan må kasta in dig i depressionernas land, men vet du, det finns alltid ljus i slutet av en tunnel så var inte rädd!

#bookedhembygd

Åh vad jag alltid, ja alltid, har längtat bort från min lilla hembygd och leva i en stor stad, höra trafiken utanför mitt fönster, när andan faller in bara gå ut och köpa en cappuccino i caféet som säljer det godaste kaffet! Vad jag har längtat att gå på universitet och bara vara, ja bara vara en student som vänder på alla småpengar för en kopp kaffe eller en bulle för att klara av dagen. Kanske gå på fester, eller varför inte småprata med kompisarna fram till morgonen för att sedan upptäcka att tentan stundar runt hörnet? Kan jag vara ensam om dessa tankar? Jag tror inte det, men hembygd, hur litet och tråkigt, kanske oälskad den må vara under mina unga år, det är nu jag ser med ett varmt hjärta på den omgivning som har format mig till den jag är.

Att längta bort men längta till! Det är hembygd!

Vad är hembygd för dig?

//Jag är medlem i klubben Booked som är till för oss bokmalar som älskar att läsa. Nu har jag haft förmånen att läsa boken Hembygd och jag har svårt att stilla mina tankar och funderingar. Är det inte tack vare ens hembygd som mycket av ens JAG formar sig?

Mörka platser av Gillian Flynn

Libby vaknar mitt i natten av hjärtskärande skrik från sin mor. Något händer utanför sovrumsdörren men exakt vad vet hon inte, bara att hon inte får gå dit ut. Hon tar sin tillflykt via fönstret och springer ner till vassen. Ben, Libbys storebror åker fast för det bestialiska mordet på sin familj; mamma, lillasyster Debby och lillasyster Michelle.

Äntligen en Gillian Flynn i mina händer! Så mycket som det har talats om författaren och hennes böcker. Sist jag såg henne överösas med beröm var på tv, så jag slog till när Mörka platser hamnade på biblioteket.

En deckare, en krimmare, en thriller. Välj den genre din vill, den som passar ert tycke för här får ni allt serverat och mer därtill! Handlingen är så mörk att jag undrar om solen någonsin har synts på denna plats. Tro inte för ett öre att du kommer läsa om en kriminalinspektör, en polis, eller någon privat detektiv som är huvudpersonen här, ack ve den som tror det. Då har du kommit fel om din önskan är en vanlig deckare/krimmare/thriller. Nej, här har du ett helt annat perspektiv som tar dig i sina klor!

Att vi redan i början får veta att Libby är den enda i hushållet som har klarat livet i skinn (några tår och ett halvt finger saknas dock!) och storebror Ben är inspärrad för gott ger hela historien en annan krydda. Detta har hänt, punkt slut. Det sker inte mer mord, vi behöver inte addera mer lik i listan för att fånga mördaren, för han är ju redan inspärrad! Eller?…

Spänningen stiger och avstannar, stiger och avstannar för att sedan hamna i crescendo tills allt hamnar i dager!

Läs om den amerikanska misären, där allt smakar en bladning av jord, metall, blod, där ens uppstötta magsyra fräter sönder allt den hamnar på. Läs och se om det finns solglimtar som kan anas. Nej gott folk. Här finns ingen sol som kan värma en mörk plats.

Ludde har en telefon

Det ska börjas i tid… Sedan några månader tillbaks läser jag för min son ”Ludde och telefonen” av Ulf Löfgren. En mycket bra och rolig bok. Boken kanske inte är för bebisar men min son älskar den så nu tar jag en paus från nätet och har en härlig högläsning. För visst är det så att högläsning gynnar läsförstålsen? Det ska börjas i tid…

Läser med hjärtat…

”Jenny Brodal hade inte druckit en droppe på över tjugo år. Hon öppnade en flaska rödvin och hällde upp ett stort glas. Hon hade drömt om värmen som sköljde ner i magen, ilningarna ute i fingertopparna. Hon blev besviken, men tog en klunk till, ja, hon tömde glaset och rös.”

Spänningen… Historien! Hur ska detta nystas upp?

Det dyrbara av Linn Ullman bådar gott. Hej soffläge!

Tystnad råder…

… vilket jag vill ha bot för! Jag har råkat ut för diverse sjukdomar och tillståndet är inte helt hundra men jag är på förbättringsväg (hoppas jag och håller tummarna).

Jag har läst många bra böcker som har satt sina djupa spår i själen. Ja, jag säger det alltid men det finns böcker och det finns B Ö C K E R. Nedan följer en lista på vilka böcker som har lästs i ett raskt tempo med hjärtat både uppe i halsgropen och i magen. Känslorna! Språket! Vad mer kan jag tillägga?!

- En lång vinter av Colm Tóibín

Utan någon krusidull i periferin berättas en tragisk familjehistoria som har varken en början eller ett slut. Jag undrar när vintern egentligen gjorde entré hos familjen. En mycket lång vinter som med kraftfulla ord tar tag i ens själ och slänger ut den i kölden.

- Vinteräpplen av Josefin Sundström

Jag önskar att alla ungdomar som är så ivriga på att snabbt bli vuxna, att då och då stanna upp i tillvaron och riktigt tänka efter för sitt eget bästa. En historia som kan utspelas hemma hos vem som helst. Skenet kan alltid bedra. Vi har (tyvärr) olika roller i samhället; vi är inte alltid den vi är hemma eller på jobbet, i mataffären, kring fikabordet. Varje enskild händelse kräver en roll. Vi som ser vad som sker, jag hoppas vi räcker ut en hjälpande hand när det är dags för ett slut.

- Lyckostigen av Anna Fredriksson

Rikigt så här går det nog kanske inte till, att föräldrar blundar för vad deras barn råkar ut för (eller är jag för godtrogen?!) men det gör riktigt ont i hjärtat när barn kan vara elaka mot sina kompisar. Barn? Vuxna lika så! Vi ärver detta beteende! Personligheterna i boken må inte tilltala dig (mig gjorde det inte) men när otäcka händelser som mobbing förekommer, slår magen ett antal knut. Att mobbing fortfarande förekommer! Vi vuxna måste skärpa oss!

Jag har läst, nja snarare börjat läsa andra böcker men har direkt lagt åt sidan. Tilltalar mig inte. Absolut inte. Varken personligheterna eller historien. Jag undrar om ens bokintresse ändrar karaktär efter en viss ålder?

Fortsättning följer…

Du är dykvinnan och kommer alltid att vara det

Jag har inte läst många av JC Oates romaner, möjligtvis kan allt som allt räknas upp med en hand, men jag har hittils vurmat för hennes författarskap. Fallen och Älskad, saknad har satt sina spår, jag måste läsa mer av JC Oates. Mer blev det inte förrän jag slog till med Dykvinnan.

Här möter vi M R Neukirchen, en framgångsrik rektor med ett stort hjärta som har lätt att ta an knepiga studenter, kollegor och inte minst situationer. Det är en sida av henne, som hon gärna visar utåt, så länge hennes förflutna inte hinner ikapp henne. För det är så att M R inte alltid har varit M R, utan en liten flicka som har hånats, misshandlats enda in i märgen för att sedan kastas ut i dyn, för vi är kommen ur gyttja och ska återvända till gyttjan, vår sista vila. Halvt nersänkt i dyn blir hon räddad av en ängel, eller en utböling. Historien av dyflickan tar en ny vändning och fram ska en ny psykologisk spänning ta form.

Tyvärr Dykvinnan, tyvärr. Mitt intresse svalnade väldigt fort, jag gav dig flera chanser men jag fascinerades inte. Det var kanske helt enkelt fel tid och plats för mig eller för mycket ord som tog över huvudrollen av handlingen. Kanske tar jag upp bekantskapen med dig igen.

Biblioteket nästa avfart!

Jag får inte nog av bibliotek! Hur kan man gå vidare utan ett besök, vare sig på nätet eller IRL? Nu har jag tre godingar att hämta imorgon!

Lindstrøm, Merethe, Dagar i tystnadens historia
Lundberg, Ulla-Lena, Is
Tóibín, Colm, En lång vinter

När besökte du biblioteket senast? Vilka böcker fick följa med dig hem?

Hejdå Maj, hej tomhet

Det finns böcker, och det finns b-ö-c-k-e-r. Ni vet, böcker som jag gärna skriver med VERSALER och fet text. Böcker vars handling handlar om vardagstristesser, det monotona livet; vakna och få dagen att passera utan några som helst oförutsedda handlingar, konsekvenser. Det här med blöjbyten eller de röda fingrarna och knogarna som visar det ursinniga städandet och bakandet. Hembakat ska det vara. Allt och alla ska passas upp. Inget för förstöra dagens schema. Om inte bara självförtroendet skulle skvalpa i samma hink med städmoppen. Ja, så ser Majs dagar ut. Städa, baka, passa upp. Att visa för svägerskorna och alla andra som gärna vill lägga näsan i blöt att jag har minsann ett perfekt hem.

Maj, Maj, Maj… Du har en dotter och en son. En man som har vandrat i djävulens spår men har hittat hem igen. Vad mer kan krävas av lilla dig? Ska vi doppa lite? Vetelängden är fint skivad och kaffet varmt, saft till barna står på bordet! Denna bekräftelse som har virat Maj runt sitt lillfinger. Bekräftelse. Javisst har du det rent Maj, du är en riktig duktig husmor. Rent hem, rena barn och en man som går till kontoret med stärkt skjortkrage! Varför kan du inte vara lycklig? Krama om dina barn! Visa dina känslor! Men inte Maj inte. Visa inte dina känslor för dina barn. De kanske blir för veka inför livet.

Med sorg lämnar jag nu Maj Berglunds liv i händerna hos en annan läsare. Hoppas du finner det jag fann med min läsning men se upp! Du kanske också för besök av tomheten som gärna kliver in efter ett besök i Örnsköldsvik.