Little Me and My Books

Vad vore livet utan böcker…

Koden om ensamheten

Det är sällan jag läser om en bok, väldigt sällan. Sist jag gjorde det var det ”Sofies värld”. Jag lovade mig själv att aldrig mer läsa om böcker just för att gnistan som jag fick under första läsningen hade mist sin kraft under omläsningen. För att bevara min känsla för en bok så läser jag inte om. Punkt slut. Att jag lovade mig detta för över 15 år sedan…

Jag råkade ut för en bok, en bok som tog tag i mig direkt vid första ögonkastet. Kod 400. En bok som bör läsas av alla bokfantaster som tappar sig bort i bibliotek (och bokhandlar). Redan förordet, eller snarare presentation av författaren, fick mig att inse att jag kommer att älska denna bok.

Ett litet utdrag om författaren:
”Jag tycker om aubergine, olivolja, mammas marmelad, jag avskyr bilar, jag har ingen mobil, jag är feminist och jag har fobi för öppna dörrar.”

Tänk om alla författare kunde presentera sig lite mer jordnära!

Att anteckna eller rita stjärnor, eller stryka under ord, meningar, eller stryka över med en färgglad penna! Det gör ont att skada en bok. För visst skadas boken när vi far fram med attiraljer, tänk er små kaffestänk eller smulor som stör ögats nöje! Jag ger upp. Jag gjorde streck, i marginalerna, kunde inte låta bli. Stjärnor för en hel sida har också tilldelats. Jag kunde inte låta bli. Det går inte att låta bli!

Bibiliotekskod har jag aldrig förstått, det finns visst något som kallas Deweys klassificeringssystem. Ett system som bryter ner böcker i minsta lilla atomer och stämplar dem med en viss kod för att klassificera. Det blir visst lättare att hitta böckerna inom ett visst genre med hjälp av en viss kod. Så om du är en av dem som kan ”…orientera sig på bibliotek…” så kan du ”…bemästra kulturen, det vill säga världen i dess helhet…” säger Sophie Divry, författare till denna ögonsten!

Jag vet inte hur allmänheten ser på bibliotek men ”…Det avgörs de första dagarna, första gången man stiger in, träder över tröskeln till biblioteket. Civilasationens vagga. Födelse. Ursprung. Innan dess är läsarna ärligt talat inget annat än oskulder.” Så sant så sant.

Med detta avslutar jag nerpräntandet av mina tankar och troligtvis snart läser jag Kod 400 än en gång.

En bok som slår med kraft, en bok som inte räds stängda dörrar! En bok som borde finnas i alla hem. Pust.

Nej, jag har inte fått ner alla mina tankar men en sak är säkert. Författaren och jag har samma syn på zombiegänget. Så vad väntar du på? Läs läs läs!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: