Little Me and My Books

Vad vore livet utan böcker…

Kategoriarkiv: Utmaning

Vinnarna är…

I måndags följde jag ivrigt Augustprisgalan live på Augustpriset. Vad spännande det var! Dock var det med jämna mellanrum dålig uppkoppling, så galan blev hackigt för min del. Men ändock njöt jag av att ”vara på plats” och känna på pulsen på vinnarna.

2016 års Augustpris tilldelades i de olika kategorierna:

Årets svenska skönlitterära bok

De polyglotta älskarna, Lina Wolff, Albert Bonniers Förlag

Årets svenska fackbok

Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution,Nina Burton, Albert Bonniers Förlag

Årets svenska barn- och ungdomsbok

Tio över ett, Ann-Helén Laestadius, Rabén & Sjögren

Lilla Augustpriset har tilldelats

Då rallarrosen blommar, Sigrid Nikka, Höllviken

väldigt intressanta böcker som jag snarast vill läsa. Jag har smått börjat planera att läsa de fyra vinnarna under 2017, det får bli det nya årets korta utmaning.

Vilken vinnare har ni läst eller önskar att läsa?

Summa kardemumma

I början av året hade EnligtO en kravlös utmaning; (att läsa en bok av en författare) x 12. Så enkelt! Jag antog utmaningen med hela min kraft och satte igång att skriva på en 12-lista. Det var så himla enkelt. Äntligen skulle jag läsa ut dammiga hyllvärmare som har väntat på min uppmärksamhet för länge.

Jag läste nummer ett på listan och sedan nummer två. Vad enkelt detta var! Skulle aldrig ha sagt så. Det var i början av året. Nu, nästan slutet av året, två månader kvar till det nya året, och hur har utmaningen gått? Nja. Sisådär. Det här med böcker, det kommer alltid något nytt i min periferi. Något nytt och fint som bara skriker ”läs mig!”. Exakt så har det gått. Jag har inte kommit vidare så det har endast blivit två av tolv.

Var det en svår utmaning? Absolut inte men det var också orsaken till att jag inte klarade av utmaningen. Jag trodde att jag skulle klara av. Att jag då och då, alltför oftast, glömde min utmaning är också en bidragande orsak. Men jag fortsätter med min utmaning, för någon gång måste jag läsa mina hyllvärmare så 12-listan överför jag så där smidigt till nästa år, 2012, men kallar den för en 10-lista utan någon ändring av författarna eller böckerna.

Hur blev det med en-in-en-ut-regeln? Det gick absolut inte så bra. Jag har hamstrat i böcker! Vad jag älskar böcker. Vad då köpstopp?! Vem har sagt att jag hade köpstopp? Det är ett ord jag inte känner till och inte heller vill kännas vid!

Punkt. Slut.

Ett oavslutad avslut

I början av året antog jag trilogiutmaningen som Bokmärkt hos hundöra drog igång med pompa och ståt och som jag föll för. Här skulle det utmanas om det så gällde liv eller död. Märk väl titeln på detta inlägg. Det blev inte som jag hade tänkt mig. Böckerna föll mig i smaken men ändå inte. Jag klarade inte av flera Kate Mosse-historier. Jag kände mig helt enkelt mätt.

Vintervålnader hämtades hem från biblioteket och snart började jag läsa med en kopp kaffe i handen. Jag kom inte så långt i boken, bara några få sidor. Kände att jag var för trött för att fortsätta läsa (argumenten hopar sig om inte handlingen lockar mig direkt). Dagen efter fick jag ett meddelande från biblioteket. Åh som jag hade längtat till detta ögonblick. Äntligen har Tom Rachman’s ”De imperfekta” inhandlats och jag är den första som ska låna den. Jag läste och läste och insåg till sist att Vintervålnader skulle lämnas tillbaka (korttidslån). Det bekymrade mig inte alls! För nu var jag klar med ”De imperfekta”. Vilken läsning! Alla litteraturintresserade borde läsa den! Jag njöt av varje mening och persongalleriet ska vi inte glömma! Mer om boken får det bli en annan dag.

Hejdå Vintervålnader, Kate Mosse och Trilogiutmaningen. Jag ska besöka detta land senare men inte nu. Nu har jag bestämt mig. Jag går vidare med mina läsningar. ”Bumerang” – vänta på mig!

Vägen av Cormac McCarthy

Svart. Mörk. Dunkel. Svår. Dyster. Bitter. Ondskefull. Nedrig. Alla synonymer till ordet ”svart”. Alla beskriver de olika skiftningarna i färgen ”svart”. Vad mer kan tilläggas som beskriver just ”svart” så pass bra att hela jaget känner sig ”svart” inombords. Svart som sot.

Krumelurer bildar bokstäver som bildar ord. Ord visualiseras som bilder. Jag ser svart. Jag känner svart. Jag känner på dammet. Ser hur mina fingeravtryck sakta blåser bort med vindens påhälsning.

Mannen och pojken. Två ensamma själar i världen som förlitar sig på hoppet. Två kroppar som far fram på vägarna på jakt efter… Efter vad? Livet. Ljuset. Genom deras ögon får jag se deras värld. Mannen har sett världen då den blomstrade. Pojken har endast sett den nuvarande världen som inte hyser några känslor.
Jag fortsätter på samma väg som dem. Försöker finna livet före dem. Men det kostar. Både för dem och mig.

Två av tolv

Inser att jag har avverkat två böcker av min Boktolva. Vägen och Själens osaliga längtan har fått varsin bock. Recensiomer kommer senare. Skumtimmen som inte finns med på listan har också hamnat i min läst-hög. Likaså kommer Strindbergs stjärna hamna där snart men där går läsningen trögt. Antingen befinner jag mig i en lässvacka och pinar mig med boken eller så är den bara ointressant. Jag hoppas inte på någon lässvacka! Många böcker pockar på min uppmärksamhet som Bumerang. Påbörjad men kommer inte långt. Annar stjäler min tid. Nej nu får det vara nog. Dags att läsa! Bumerang självklart.

Kryptan av Kate Mosse

Det var ett tag sedan jag läste klart Kryptan av Kate Mosse men jag har råkat ut för en viss torka (blogg..?) varav recensionen uteblev. Nu andas jag lättare och kan ta nya tag med mitt bloggande!
Kryptan är andra delen av Languac-serien av Kate Mosse. Som sitt tidigare alster Labyrinten finns här två berättarröster som vävs in i varandras historier.

Under slutet av 1800-talet’s Frankrike gör Léonie Vernier en underlig men ack så makaber fynd, Kryptan, som har varit undangömd i den avlidne morbroderns ägor. Senare finner hon de tarotkort som kommer att bestämma ödet för familjen, eller snarare ödelägga återstoden av familjen.
Familjen Vernier’s historia faller i glömska för att efter 100 år åter hamna i dagsljuset. Den unga forskaren Meredith Martin hamnar mitt i historien när hon kommer till Frankrike för att forska kring kompositören Claude Debussy. Med sin forskning, hamnar Meredith i ett sidospår, sin egen historia och börjar skönja likheten med Léonies förflutna.

Åh denna berg-o-dalbana mina känslor för Kryptan befann sig konstant på! Ömsom tyckte jag att det var väldigt spännande, ömsom väldigt tråkigt när de olika historierna berättas… och berättas… och berättas. Att författaren har slängt in massor av franska ord mm gjorde saken inte bättre. Snarare slutade jag läsa de franska orden. Jag slutade bemöda mig förståelsen med de olika uttrycken.
Romanens omfång är 659 sidor som enligt mitt tycke borde vara runt 400. Ja, även om jag älskar tegelstenar så ska historien i sig vara värd de många sidorna. I slutändan vill jag inte uppleva ett ”jaha” utan snarare ”aha…”.

Mitt besök på tivolits enda åkattraktion slutade med ett ”jaha” och jag kunde snabbt ta ett språng till en ännu mer intressant bok.

Att traska i okända träskmarker

EnligtO har en kravlös utmaning som går ut på att bekanta sig med 12 författare som hittils har varit helt okända träskmarker för läsaren som i detta fall är jag i egen hög person. Jag har de senaste månaderna bekantat mig med många bloggare som kärt har rekommenderat och höjt flera författare till skyerna och ivrigt har jag noterat namn och bok i min läslista. Processen kan alltid liknas ett litet barns ivriga försök att lägga in de små mynten i den glorifierade sparbössan som är lösningen till
1) den efterlängtade roboten med alla sina manicker och ljud eller barbien med hästvagnen (varför inte med brudklänningen) eller
2) tidning (Bamse eller varför inte de som står högst i kurs, Bakugan…) eller
3) godis eller
4) bok (jag jag jag!)

Men nu har jag bestämt mig. Min BOKTOLVA är:

Audrey Niffenegger

Cormac McCarthy

Viveca Sten

Jonathan Tropper

E M Remarque

Ann Cleeves

Tim Davys

Carin Gerhardsen

Monika Fagerholm

Alice Sebold

Morton Rhue (min lillebror lovordade denna)

Stig Saeterbakken

Hur tänkte jag med min lista? Enkelt! Två flugor i en smäll. Denna lista är tagen ur min alldeles egen bokhylla (obs! Auddrey Niffenegger är en lånebok) som jag utmanar mig själv att läsa. Mer utlästa böcker i egen bokhylla innebär som vi alla vet att inköpslistan får bli längre. Sagt och snart gjort!

Labyrinten av Kate Mosse

Länge har jag haft Labyrinten av Kate Mosse i tankarna men har inte hittat någon tid för att baka in den i mitt schema. Många böcker har fått första plats, med all sin rätt, men strax innan julledigheten bestämde jag mig för att denna ledighet, ca två veckor, skulle spenderas med dels Labyrinten och dels Kryptan.

Labyrinten är första boken i Languedoc-trilogin som utspelas i Carcassonne i södra Frankrike, där två olika men ack så lika handlingar vävs in i varandra. Handlingarna har dels sin början av 1200-talet och dels 2005.
I början av 1200-talet startas ett franskt korståg mot kättarna i Sydfrankrike. Med en hänsynslös våld mot invånarna införlivas Sydfrankrike i det stora franska riket. År 1209 Alaïs, 17 år gammal och en av döttrarna till förvaltare Pelletier, får mottaga den heliga boken, som fadern bestämt påpekar att det är den heliga Graalens hemlighet, som hon ska skydda mot de onda makterna.
År 2005 är Alice Tanner på ett arkeologist utgrävning i Carcasonne och hittar två skelett i en grotta. Utan att veta om det har Alice öppnat portarna för de hemska makterna som är ute efter Graalens hemlighet. Ganska snart är Alice den eftersökta råttan i leken katt-och-råtta. Frågan är hur hon ska kunna fly från de hemska katterna utan att bli byte samtidigt som hon frenetiskt söker efter svaret till frågan ”vem är jag?”.

Alice och Alaïs, två människoöden som skiljs med 800 år men sammanflätas med en historia som får Dan Browns följare att baxna av häpenhet. Här finns den spänning som för boken framåt, får läsaren att vända blad efter blad. Det är också den enda likheten med Dan Browns DaVinci-koden. För när DaVinci-koden endast har spänning har Labyrinten en fantastisk personskildring och en välgjord research på europeisk kultur- och religionshistoria. Det är väldigt svårt att se boken som endast en spänningsroman då all fakta som präglar boken ger läsaren en insyn i Europas mörka historia.

Labyrinten rekommenderar jag till alla spänningsentusiaster men också till de som vill ha mer djup i handlingen, såsom fakta som lätt kan sökas i de olika medierna.

Jag har nu börjat med Kryptan som är den andra men fristående delen i Languedoc-trilogin. Här dyker det upp kända ansikten från Labyrinten, vilka med all rätt också borde göra det! Läs Labyrinten så förstår du vad jag menar!

%d bloggare gillar detta: